Den fjärde romanen Fallna änglars stad av den populära serien Mortal Instruments, om en stad av fantasy för unga vuxna. Detta är en ganska komplex fantasyserie så det är verkligen nödvändigt att ha läst de tidigare böckerna i serien innan man börjar med denna.
Mortal Instruments-böckerna följer Clary äventyr, en tonårsflicka från New York som upptäcker att en övernaturlig värld existerar och att hon är en del av den. På vägen dit avslöjas det att hennes mamma är en skuggjägare, hennes blivande styvfar en varulv och hennes bästa vän Simon förvandlas till en vampyr. Clary möter Jace och blir genast förälskad i honom. Valentin sa att Jace var Clarys bror och att de hade blivit separerade när de var små. Men det visar sig att Valentin hade ljugit och att de inte alls var syskon. Då var det inte omöjligt för de att inte vara tillsammans längre. Men blir de tillsammans eller kommer de fortsätta att tråna efter varandra. Det har ju inte varit någon brist på spänning eller dramatik i serien hittills.
Handlingen i Fallna änglars stad utspelar sig några veckor efter händelserna i bok tre, Stad av glas. Just Stad av glas hade en storslagen final. Alla hemligheter avslöjas äntligen. De onda killarna var dödade. Världen var räddad. Den boken kändes som slutet på serien och jag gillade det. Det fanns en del frågor kvar om Simon, till exempel hur han skulle klara av att vara vampyr på lång sikt, men för det mesta var allting ganska väl avklarat.
Clary och Jace är tillsammans igen. Men det lyckliga paret är inte lyckliga. Jace är tillbakadragen och Clary är ångestfylld. De kan inte vara tillsammans trots att de älskar varandra så otroligt mycket. I de tidigare böckerna fungerade den här handlingen eftersom Clary och Jaces förbjudna kärlek. När de trodde att de var bror och syster och gav en enorm mängd dramatik i stil med en såpopera till berättelsen. I Fallna änglars stad känns det som om författaren bestämde sig för att Clary och Jace relationsångest fungerade så bra i de tre första böckerna att det skulle fungera som handlingslinje även i den här boken. Clary och Jace hade kunnat bli lyckliga om det bara hade kunnat rikta in sig på att den inte var bror och syster länge. Och Simon som nu är vampyr och ska anpassa sig till sitt nya liv. Clary gör allt för att finnas där för honom.
Clary ger Simon en runa i pannan, det är guds vredesmärke. Det hjälper han att inte bli dödad av vampyrerna som är ute efter honom för att han numera kan röra sig även när de är ljust ute. De kallar honom för ”Dagsljusaren”. Det hade varit roligt om man hade fått följa Simon mer. Men det jag tycker ändå att författaren fåt ihop på ett bra sätt och flätar samman historierna bra med varandra.
Efter den första boken så ville jag bara läsa mer om vad som hände i skuggjägarnas värld. Jag blev mer nyfiken på hur relationerna skulle kunna sammanflätas med varandra och hur vänskapen mellan skuggjägarna skulle kunna bli starkare. Författaren har fått fram karaktärerna på ett bra sätt och handlingen i boken är väldigt spännande. Jag undrade hela tiden hur relationen mellan Clary, Jace och Simon ska sluta.
Mitt betyg
